Asså kan någon vänlig själ rädda mig!
Detta tar död på mig. Dumma matte!

Missa inte att om du inte vet vad du ska ge till en kompis eller någon nära som är intresserad av mode och smink så ge bort sminkborstar. det är sällan någon har tillräckligt många eller så.
Toppen grej!! :)

Det är jul inte långt kvar nu och så här ser min lista ut. Egentligen hade jag inte tills mamma tjatat ett tag och då var jag så illa tvungen att hitta på något.
Men först av allt så är ju det som dom flesta kommer att ha på sin första plats.
-IPHONE 
-pilatesboll
-hörlurar
-pengar (standard för att fylla ut)
-humanity armband brunsvart :)
Och lite små saker!

Äntligen fick jag prata med Johannes!
Efter en hel vecka utan varandra. Saknar dig!
Tänk vilken tid vi haft tillsammans!
Chansen finns fortfarande och jag tror på den!! =)
KRAMPÅDIG!

Nu har jag bytt blogg. Gav upp nattstad för det är ju bara tusentals
killar som skriver random meddelanden hela tiden.
Helt stört. Men, men nu har man testat det också.
Jag tror att jag håller mig hit iaf.
Idag var det tävling om någon vill veta. Det gick bättre än sist.
Inte jättebra, men det blir väl bättre. "Ett steg i taget".
Låter väldigt ambisöst men det ska man väl vara.


Bild från korta programmet i går =) Tack sarah för hjälpen med bilder!

Första tanke efter att jag tänt ljuset som lyser upp på väggen och ljuset jag aldrig tidigare tänt med en massa rosa rosor var att jag skulle läsa. Jag tog fram bokmärket som låg brednid nallen och bortet. Fotspår i sanden, utan att tänka på texten på baksidan hämtade jag bibeln slog upp den och hamnade direkt på Jesaja. Tankarna kom, "vart står det någonstans?". Det ända jag mindes var 21. Två siffror som kunde vara antingen kapitell eller vers. Så snart jag bläddrat lite insåg jag att ingen an kapitlerna innehöll 41 verser. När jag väll hittade texten så läste jag den och gick tillbaka med bibeln och stannade framför ljusen. Ett ljus längst upp i hyllan och ett på hyllan där under.
Det ända jag tänkte på var att jag kände mig väldigt tom. Någonting i mitt liv saknades. Att det skulle ta så många fina stunder innan jag tände det, på den jobbigaste av dom alla. Nu sitter jag i min säng, skriver och tittar på ljusen. I  bakgrunden hör jag fyverkerier men tiden att gå fram till fönstret, den finns inte.
Jag kan bara tänka mig dig när du tog på dig luvan utanför tågfönstret och gick...
då föll tårarna och jag tittade efter dig när du försvann u mörkret på utsidan. Aldrig tidigare har jag haft den underliga känslan i magen av oro, sorg och övergivenhet. Men så snat jjag börjat släppa tankarna på att du var borta kände jag att du fanns där, att du höll mig i din hand. Synd bara att tankarna om det försvann så fort tåget lämnade perongen. Ingenting trodde jag kunde göra så ont som att åka ifrån något man älskar. Nu vet jag, det är jobbigare än man kan tro.
Mina tårar nu är inte framme, dom är slut för tillfället, men jag vet att jag gråter inom bords för det känner jag i magen, i hjärtat och i själen.
Jag vill bara sova men vet att det kommer att bli det jobbigaste.
Det finns bara en sak du ska veta och det är att hade det inte varit för att jag älskar dig så hade jag aldrig gjort det här.
Jag älskar dig!

Ps. det finns ingen kopia på det här.